Märta Stina 20 år.

Nu är jag twenty och inte längre nineteen men väl nonteen och det är glassiiiiigt. Eller det känns ju faktiskt absolut ingenting. Jag tyckte om att kunna säga att jag bara var 19 eftersom allt och alla hela tiden tror att jag är en hel del äldre. Jag tyckte om att kunna säga att jag endast var 17 också, 17 och tuff fast det kanske är dags att sluta älta det... Det är ju i alla fall hur bra som helst att allra oftast vara en av de yngre vilka man än umgås med. Det gillar jag. Nu är jag 20 och är spritvänlig. Ingen behöver mera olovligt köpa ut åt mig och jag kan gå på Bolaget och fingra på min Törley utan att känna mig som en bedragare.

Igår var det mycket champagne. Fake-champagne så klart. -Från Riga och på tal om det så var ju det kanske höjdpunkten bland de presenter jag igår fick; en resa till Riga i mellandagarna. Jag har inte varit där innan. Det blir fint, flyga lite grand, flanera lite grand, fota lite grand... Jag kan tänka mig tjivas lite grand, eftersom det är min mamma som ska ta med mig dit.

På tal om flyg. Jag flög till Linköping från Visby i förrgår och det var helt sjukt! Jag klev på ett fuckin leksaksplan med propellrar och endast 15 sittplatser. Jag vet inte vad, det var som att sätta sig på spårvagnen. Alltså jag satt och garvade för mig själv när vi lyfte för det var som ingenting jag varit med om förut. Det lät helt vansinnigt mycket och det svajade som om man satt på en såndär tjur man inte ska ramla av. På 25 minuter var vi dessutom framme. Alla ut för den vingliga lilla trappan och varsågod, väskan drog de ut ur en liten lucka under planet, som på Swebus! Vad är grejen med det?! Helt sjukt. Helt sjukt bra.

Nu när jag är vuxen ska jag gå och göra vuxensaker med min pappa. Han sitter och målar. Jag ska nog föreslå ett parti Gin Rummy och en bit Riesen.