Det var Stavanger

som hade de märkligaste invånarna. Jag vet inte riktigt var jag ska göra av alla intryck. På tåget hit bestraffades jag helt oskyldig att sitta bredvid rysk-norska Artur som inte kunde sluta dricka öl. Först var han blyg och harmlös. Sedan var han påstridig och ointresant. Till sist var han (du ska veta att streckan Oslo-Stavanger med tåg är åtta timmar lång) odräglig, respektlös och fy satan, jag blir bara så äcklad när jag tänker tillbaka på det.

Väl framme elva på kvällen gick jag och Sofia och åt glass med sprit på och därefter till Checkpoint Charlie som bjöd till på svettlukt de luxe samt the worst disc jockey ever. Han borde heta piss jockey. Piss jocke. Musiken han spelade var pinsam, övergångarna var vansinnigt dåliga och så var han ful som stryk. Sofia bad honom lära henne att mixa. Han visste inte hur man gjorde. Det enda positiva som kom hur Checkpoints högtalare, vad jag minns, var Smack my bitch up. Fast han klippte i och för sig efter halva..

Det blev vintertid och vi fick en timma extra. Om den där sommaren kunnat hålla ut en stund till hade jag sluppit Mårten. Min andra bestraffning. Jag och Sofia tappade bort varandra lite och under tiden, i typ två timmar, hade jag en svans efter mig. Jag irrade runt i områden där afrikanska kvinnor erbjuder 'massage' och på 7-eleven. Han skulle bjuda på korv och på söppeldynga och han skulle ta med mig hem men absolut inte röra mig. Frestande..

Igår när jag på egen hand skulle ta mig runt i Stavangers shoppingkvarter haffar en man mig och hävdar att jag ska följa med honom för att fika. Vad är grejen? Sofia säger att Sverige är hett här. Vad är grejen med det? Jag kan nästan se hem till Gamleby här ifrån. Idag, så fort jag och Sofia skiljts åt möter jag en man som passerar men snurrar runt och släpper inte blicken ifrån mig. Jag sneglade bakåt och han bara stirrade, stirrade, stirrade. Jag kastade mig in på en bakgata och nästan gick bort mig. Vad fasen är grejen?

Stavanger har utsetts till Europas kulturstad nästa år. Det blir fint med alla horor på Strandgatan och efterhängsna karlar här och där.

Nu ska jag ut för att möta fr. Pieska och kanske slår jag till på en omgång norska chips. Hörde just att dom skulle vara något alldeles extra.

Ha de got.